konstant ångest
ångesten kommer hela tiden och jag försöker dämpa den
men tillsammans med smärta och irritation och allt annat
så går det inte särskilt bra
tabletter fungerar inte.. inte för att jag får några förutom atarax - "ta två!" - och stesolid som jag bytt till mig. jag vill ta en skalpell och skära upp min mage och bröstkorg så att jag kan hitta cancersvulsten på min själ och skära ut den. jag klarar inte av såhär mycket ångest. men nej, jag får klara mig själv. blanda min ångest med tabletter och alkohol. för inte gör psykiatrin någonting. och så ska man jobba på tisdag.
jag fryser. och mitt huvud dunkar. livet är underbart, huh?
stackarn :(
hoppas de går över snart
:(
keep on fighting girl!
det verkar som om du är stolt över hur mycket tabletter och sån du äter och hur stolt du är förövrigt över din depression, för det enda du skriver om i din blogg är hur dålig du mår. nästan lite pinsamt... att vara så stolt över något sånt. är man deppad så skriver man inte det på internet så att vem som helst kan läsa. okej?
eh ehh asså kommentaren över..vafan? hur tänker du? vadå "stolt", hela grejen är ju att skriva av sig, och om man mår dåligt så skriver man om det helt enkelt. denhär bloggen utger sig inte för att vara en feelgood-blogg och ingen tvingas att läsa den. om jag hade en blogg med fler läsare än typ en halv skulle jag också skriva om mina problem i den, för att slippa hålla dem inne för mig själv.
hoppas du inte bryr dig om idioten som har lagt fjärde kommentaren. han/hon är ju fan pinsam om något!
jag ska inte säga att jag vet hur du har det med att må dåligt, men lite kan jag se in i det. jag mår själv otroligt dåligt och vill helst bara förblöda och avlida. jag äter också atarax och stesolid. visst jag mår bättre för tillfället men sen känner jag bara, och nu då? man får fan ingen riktig hjälp dom vill bara att man ska leva på piller.. jag vet inte varför jag skrev detta, jag känner inte ens dig. men jag vet hur det är att må så som du gör, allt är bara kaos inuti men de finnns små stunder som är fina somman vill leva i för alltid. men hoppas de löser sig för dig och att du får må bättre snart <3
alla ni som kommenterar över huvudtaget är pinsamma.
haha lol. jag är inte stolt över hur mycket tabletter jag äter eller stolt över att jag mår dåligt - det är knappast som om jag kan hjälpa det. och det är antingen att skriva om det eller ingenting alls, och eftersom att jag är öppen med det mesta så väljer jag att skriva av mig i min blogg. och precis som någon skrev innan så har jag aldrig tvingat någon att läsa min blogg, så du behöver inte ens läsa om du inte vill det. sen finns det folk som till och med tycker att det är skönt att jag skriver om det då de kan känna igen sig i det och slippa känna sig ensamma.
då är jag hellre mig själv än att låtsas vara någon annan. vill inte bli nästa kenza, blondinbella och jag vill verkligen inte vara dig. så folk som bloggar om cancer eller något annat gör det för att dom är stolta? nej, det är bara så det är. att vara psykisk sjuk är som att vara fysisk sjuk. det är knappast så att jag kan ignorera att jag mår dåligt. och jag försöker må bättre men det är lättare sagt än gjort lilla du. så du kan lämna sidan om du nu stör dig så mycket på det jag skriver, pusshej!
fyfan. hur kan folk ens skriva så, att äta tabletter och ha ångest är knappast något man är stolt över.
Jag vet inte hur det är för dig, om du har varit med om något hemskt, eller varför du har ångesten?
Jag har ett väldigt bra liv, egentligen. Mina föräldrar bor ihop och är lyckliga, jag har världens underbaraste storebröder som gör allt för mig, jag har bra betyg, jag har världens bästa kompisar. Men ändå så har jag ångest och jag vet inte varför. Är bara så jävla olycklig.. Finns dagar då jag bara ligger i min säng och inte orkar göra nåt..
Förlåt att det blev så lång, men var tvungen att skriva av mig lite..
Kram
