och så var det klart!

FÖRE


EFTER


bara några småsaker som behöver göras, fixa två speglar till, två grejer där man kan hänga upp halsband på. och så funderar jag på att antingen sätta upp massa planscher igen eller ha två till i ramar över sängen. får se.

storstädningen är igång!

trodde inte att vi skulle börja med mitt rum redan idag, men en sak ledde till en annan. och mamma hjälpte till. två stora sopsäckar blev fyllda med gosedjur - ska inte slängas!! bara ställas undan. en påse tidningar ska till pappersinsamling och jag hittade två tokio hotel-planscher som jag ska ge bort - givmild som jag är.

sängen fixar pappa imorgon. bokhyllan tömdes och nu håller jag på att ställa in allt igen. kan ju berätta att det var en jäkla massa damm under sängen och mamma utbrast "fyyyy vad äckligt!" och sen hittade hon en död spindel bakom mitt lilla skåp och jag skrek "NEEEEEEJJJJJ!" - något som jag tror de flesta skulle skrattat åt om de hörde.

ska nog ta gaderobstädning, pinsamt pedantisk som jag är.

åh, lediga dag!

det är härligt, jag sov visserligen bort den, men ändå!
hungern som skrek i min mage igår är bortblåst,
något som är väldigt konstigt. illamående inne på tredje dagen.

det är obehagligt idag, att jag skakar, det gör jag i och för sig alltid, men inte lika mycket. det är jobbigt. känner av det hela tiden. även när jag inte gör något med händerna. till och med när jag skriver på tangentbordet känns det. och jag vet inte hur jag ska kunna äta ordentligt idag.

solen skiner ute idag igen! det är härligt. funderar på att sätta mig ute och läsa. 
måste ner till allum och köpa foundation med.

denna helgen blir det nog städhelg, något som kan verka tråkigt, men väl behövligt. och det är väl lika bra att passa på innan sommarlovet. mitt rum ska få en rejäl storstädning med ny säng och ny möblering. kommer nog att fylla upp en hel dammsugarpåse med dammet under sängen som inte dammsugits på något år eller två. badrummet är i behov av storstädning med. det har inte blivit storstädat sedan min syster bodde här senast, och det var ett litet tag sen.

vi får se hur det blir! släktkalas för mig och mamma på söndag!

mina nya jeans


i love them!

snart är skolan slut

det slog mig att det faktiskt snart är slut
kommande veckan ser väl ut såhär just nu;

fredag: lediga - kanske gymma och köpa foundation
lördag: vet ej - möblera om kanske?
söndag: släktkalas
måndag: friluftsdag aka skolka
tisdag: sista skoldagen
onsdag: lediga - frisören - baka
torsdag: skolavslutning

gärna försöka träffa tobybear med! saknar jennie redan med <3 var inne i stan och shoppade med henne efter skolan. hittade ett par ljusa jeans som blev mina, droolzzzz, och ett turkost linne :D woho! och hade sjukt ont i fötterna efter att ha gått i ballerinaskor hela dagen.

sista samhällslektionen idag och jag hade min redovisning, gick väl bra, var ensam tjej där haha. :( vi är en ganska liten klass på typ 16 pers och självklart var hälften borta. medieproduktionen varade i kanske tio minuter och vi hade betygsamtal, hon var stolt! hade gått från g till mvg på grejer under året, fast det blir ett vg i helhet. awesome. fick mvg på min reflektion osv. yay.

ska klä på mig och fixa mig lite, sen in till stan, gå till pappas jobb, åka till michelle som har tagit studenten :D


hej

image18
bjuder på en fin bild på mig

peppad till tusen

image17
MINST SAGT!
detta året ska festivalen bli bäst, inte som arvika förra året, katastrof.
jag ska må bra och vara minst lika peppad som jag är nu.
jag känner för att hoppa runt i sängen av glädje haha.
att få spendera några dagar med de bästa personerna i världen och dessutom se bra artister är oslagbart, och alla coola kids ska dit vilket betyder att man får träffa folk som man inte träffat på länge och träffa folk som man aldrig träffat förut :D det enda jag är orolig över är att se skabbig ut. jag är inte bra på sånt. jag är skitful utan smink och sånt. så vi får se hur det går, förhoppningsvis är jag blond tills dess - alltid nått! som sagt, jag är extremt peppad till tusen. det känns bra. det kommer att gå bra. vare sig min bejbi kan följa med eller inte.

imorgon ska jag nog träffa jennie, och det är också lycka. <3

tell me what to do

dagen har känts ganska vemodig på något vis

började med att stiga upp vid kvart över sex ungefär, sen hade vi redovisning på stresshanteringen och det gick helt okej - hur mycket jag än hatar det, kommer troligtvis få vg där vilket är najs. sen var det samhällskunskap och vi gjorde inte särskilt mycket, fick reda på betyg där med och min lärare ville sätta mvg på mig men kunde inte, så ett vg duger bra där med. har två uppgifter kvar i samhällskunskapen och ett idrottsprov innan helvetet är över.

vädret är ungefär som igår. ganska härligt.
lite förkyld är jag med. och hungrig, fast kräsen som jag är hittar jag inget värt att äta i varken kyl eller frys och någon höjdare på att laga mat är jag ju inte. chokladbollssmet är det enda jag är sugen på just nu.

våren, då allt vaknar till liv.

gick ner till allum förut idag,

himlen var klarblå, så som endast himlen kan bli, med bara några få vita sockervaddsmoln svävande över den. solen sken utan några förhinder med sina varma strålar mot mig. fåglarna sjöng sina vackraste sånger för de som ville lyssna. en citronfjäril flög förbi mig och skänkte mig ett leende på läpparna. gräset är så grönt som endast gräster kan bli. blommor i alla regnbågens färger pryder rabatter vid kanten av vägen och sticker upp i det gröna gräset. våren är äntligen här, årstiden då allting vaknar till liv.

det är synd att man inte har en laptop, så att man kan sätta sig var som helst och skriva det första som kommer upp i huvudet. för det som man tänker låter aldrig lika bra några timmar senare när man väl sitter framför datorn.

mitt hjärta brast lite

när jag tog mig in på martins bilddagbok och såg en ihopsatt bild på mig, dennis och jennie med texten "And I need you. And i miss you" och ett självklart hjärta. tänkte bara skriva att jag saknar er med och att jag behöver er. jennie, dennis och martin är tre av mina närmsta vänner som jag skulle kunna berätta allt för, det är dem som får mig på bra humör och gör att jag får skratta lite då och då, ni finns i mitt hjärta. jag älskar er. och saknar er. någon annan som jag saknar förbannat mycket är tobybear. och en hel drös andra människor som bara glider ur mina händer.

ni är ovärdeliga.

nu skall jag berätta om mina bravader

finurlig rubrik, inte sant? haha, till saken,
solen lyste när jag vandrade till bussen imorse och himlen var blå, hade naturkunskap och vi redovisade lite växthuseffekten för att få igång en debatt var det tänkt - men det hände väl inte direkt, sen var det engelska och vi fick tillbaka våra nationella prov. ångesten kröp runt i magen när jag lite motvilligt tittade på resultatet. hade förväntat mig sämre, men med 9 på reading&listening, 9 på speaking och 10 på writing så var jag ganska nöjd! summan blev 9,25/10 vilket inte är så hemskt. så nu kan jag släppa det! sen kollade vi på frankenstein och sen slutade.

fast jag och madde satt kvar och förberedde inför redovisningen i stresshanteringen som förhoppningsvis kan skänka ett mvg till oss båda med tanke på tidigare prestationer.

nu ska jag bara sätta mig och förbereda en powerpoint, woho.

drömmar

och jag fortsätter att ha de mest vrickade drömmarna

häromdagen drömde jag att charlie hade fått en hjärntumör och inte kunde göra något åt det för att det var för dyrt på sjukhuset och att vi åkte buss i mölnlycke, eh. och jag hade tatuerat mig, hade tatuerat in mitt namn och så stod det typ mästerverk eller något, och ett stort fult klumpigt hjärta. självklart ångrade jag det något otroligt. och sen var jag plötsligt tillbaka på min gamla skola i skyhöga klackskor och vi var inne i syslöjdssalen och sydde av någon konstig anledning. drömde att en av mina bästa kompisar hade varit otrogen mot sin flickvän med, och ibland tror jag att det är verkligt och blir helt förvirrad

jag fattar inte vart allt kommer ifrån
snart blir det att dyka ner i sängen som jag inte sovit i på några dagar
och troligtvis drömma något skumt

honey, i'm home.

tåget rullade in på centralen för ungefär två timmar sen
man klev av och kände direkt av vart man var, i göteborg
och varje gång man kommer hem känns det både bra och dåligt

när jag kom innanför dörren var det både en och två saker som hade förändrats, bara på några dagar, nya galgar, matta till skorna, i skåpet stod nya dricksglas och när jag kom ner stod en svart sängram och väntade. min kofta som legat i tvätten i säkert två månader var tvättad. till helgen ska vi antagligen möblera om och få in den stora sängen på mitt rum, yay. tv:n som satt på väggen men som bara visade myrornas krig är borta. och till helgen blir det även släktkalas för mamma som fyllde år i helgen och för mig som fyller år första helgen i juni.

aja! att skolka en fredag var helt okej. inga skuldkänslor iaf. helgen var väl som vanligt, vi tittade på film och sov en del. tabletterna funkar prima, atarax iaf, de andra har väl inte visat så mycket än. det enda som är lite annorlunda är att jag inte känner av om jag är hungrig särskilt ofta. både bra och dåligt. tågresan upp var som vanligt, jag läste och försökte skriva anteckningar till ett prov. tågresan hem var likadan, läste ut boken och började på en ny. men jag gillar att vara borta, att vara med min älskling. han gör det värt.

en måndag mindre är skönt det med, trots att tidsuppfattningen blir lite konstig. det känns som söndag. imorgon ska vi debattera - fattar inte hur - på naturkunskapen, på engelskan får vi tillbaka våra nationella och svenska vet jag inte om vi ska ha alls. måste samla krafter och köra slutspurten. för nästa vecka slutar vi och nästa vecka fyller jag år!

seg torsdag

när jag vaknade imorse var jag inte så peppad på att gå till skolan, inte alls faktiskt. och jag funderade på om jag skulle sova lite till. men jag gick upp istället och åkte dit. samhällskunskapen var ganska värdelös, vi satt och knappade vid bärbara datorer och jag bestämde mig för att jag ska ha sicko till redovisningen. och vi har äntligen spelat in allting till medieproduktionen och tvingade killarna att fixa resten.

jag har ont i magen och jag vet inte varför

om några timmar ska jag åka tåg till charlie <3 och kommer inte hem förrän på måndag, så ni lär inte se så mycket av mig under de kommande dagarna. innan det ska jag hoppa in i duschen och packa lite till - har nog med mig för mycket grejer.


modell casting

image15
förra veckan skickade jag in en ansökan till en modellbyrå här i partille,
och till min förvåning fick jag ett svar idag!!
de vill att jag ska komma på casting i mitten av juli :DD
och jag är ganska peppad! men vet inte om jag vågar
eller har vad det krävs, men ändå!!

vi behöver sommarlov

till och med de bästa erkänner att de bryter ihop
till och med de bästa erkänner att det är för mycket

vi har ungefär två veckor kvar nu, det börjar leda till sitt slut, och jag tror att de flesta längtar något otroligt. särskilt jag. och mina klasskamrater. vi vill nog spy på det mesta just nu. lärarna slänger in några prov och någon redovisning dagen då betygen ska sättas. eleverna stressar ihjäl sig för att hinna klart med allting och samtidigt kunna ha ett liv utanför skolan. jag är stressad och fullkomligt utmattad. de senaste dagarna har jag nästan inte gjort något alls när jag har varit hemma, jag skrev två sidor på ett arbete som skulle in för några veckor sen. bättre än så blir det inte. jag känner mig bara slut och rastlös och vill bara vara fri. vi behöver vårt sommarlov nu. snälla.

idén om att halvera sommarlovet är idiotisk

ambitiöst jessica

vi stannade kvar ungefär tre timmar i skolan idag,
bara för att redigera klart ett inslag. ganska duktigt tycker jag!
fast självklart spenderades en halvtimme till att springa fram och tillbaka mellan mac-salen och diverse mediarum, och leta reda på ettor för att få tag på en hårddisk. vår lärare räddade oss dock! woho! imorgon ska vi spela in i studion och hoppas på att allt blir klart.

jag är förövrigt helt slut idag
ont i fötterna och nacken

jag borde plugga som vanligt
men jag pallar inte som vanligt
ska iaf skriva ut naturkunskapen och skriva till lite samt försöka fixa anteckningar till idrottsprovet som jag ändå inte kommer att göra på måndag.

over and out

good charlotte - the motivation proclamation

motivate me, i wanna get myself out of this bed,
captivate me, i want good thoughts inside of my head,
if I fall down would you come around and pick me right up off the ground?

say anything,

jag har ont. jag vet inte vad jag ska ta mig till.

i can't stand the thought of losing you.


jag vill ta paus

från livet

bara slappna av ett tag och göra vad jag vill
känna att jag kan andas på  riktigt
just nu gör det bara ont

här sitter jag och möglar

jag är så rastlös att jag tror jag dör. eller näe.
men rastlös är jag. har lite spring i benen trots att jag är trött.
vet inte riktigt vad jag ska göra.

har ingen lust att plugga men jag har inget annat för mig om jag inte väljer att kolla på film. jag har kollat bloggar hit och bilddagböcker dit. plus kollat på säsongsavslutningen av gossip girl som var lite intressant - absolut inte intressantare än desperate housewives dock.

jag tänker inte sätta mig med samhällsrapporten nu. och redovisningen i stresshantering lär inte bli klar tills imorgon. får hoppas att vi kan göra den nästa vecka. imorgon ska vi redigera och det gör vi i grupp. naturkunskapen är inte förrän på tisdag och det enda jag behöver göra är att läsa på - på saker som jag redan är ganska säker på. sen är det självklart idrottsprovet som jag inte ens kommer vara närvarande vid som jag funderar på att plugga på och be att få göra det i efterhand - men hur kul är idrottsteori? aajuste, filmuppgiften i samhällskunskap som jag också borde jobba med trots att vi ska vara i par men jag funderar på att vara själv för att det blir lättare. då kanske jag kan bli klar till nästa vecka.

ingen ska få halvera mitt sommarlov förresten, dålig idé!

ännu ett ointressant inlägg

känner mig slut på det mesta, ork särskilt.
och då blir det väl ett sånt här inlägg.

jag vaknade imorse runt sex, trots att alarmet inte ringde då. valde att sova lite till och tio i sju kommer pappa in och frågar om jag är vaken. har inget minne av att hört alarmet, inte igår heller. sover utan att vakna upp och somna om, men det är just det på morgonen att jag inte hör alarmet eller att jag inte kommer ihåg det om jag nu har hört det. lite läskigt. tror att det beror på tabletterna. gjorde mig iordning lagom snabbt, skyfflade in mjölk och flingor i munnen och gick till bussen. naturkunskapen var ganska givande, vi är relativt klara inför debatten nästa vecka. på engelskan såg vi på frankenstein och jag somnade nästan. svenskan var inte så givande men jag bestämde mig för att jag skulle läsa gullivers resor under sommaren och fundera på vad som är fel på människan. yay.

sen var vi hos läkaren, bara pratade om hur det hade gått med tabletterna. och det har ju gått bra hittills. är faktiskt lite rädd för att det ska bli dåligt, biverkningarna kan göra en mer självdestruktiv och så de första veckorna. så jag får se upp med det. men än så länge är det ju najs. förutom att jag känner mig lite allmän frånvarande, lite flummig, inte så skarp i huvudet. men det kanske inte beror på tabletterna. har haft ont i halsen idag med.

jag borde plugga men jag orkar inte.


atarax, god natt.

jag är inte mer än psykisk trött, men klockan är snart kvart i tolv och det är nog dags att sova. jag har aldrig varit något större fan av att gå och lägga mig tidigt, inte att gå upp tidigt heller för den delen - förutom när jag var liten och gick upp innan barnprogrammen började vid sex-tiden. nu sover jag oregelbundet med runt sex timmar som maxtid per natt då jag har skola och säkert minst tio timmar då jag inte har det.

imorgon är det att gå upp vid halv sju som gäller. ha naturkunskap, engelska och svenska en liten stund innan pappa ska hämta mig. det blir doktorn imorgon igen. varför är jag inte så himla säker på. inte så att man behöver kolla upp hur det gått med medicinen då jag tagit den typ två dagar i rad nu.

nu ska jag svälja ner en atarax och sen blir det god natt.
kanske läser en stund innan om jag känner för det.
sov sött!

desperate housewives

image14
dubbelavsnitt, lovely, amazing, excellent. <3

blubb blubb

idag vet jag inte riktigt vad jag håller på med,
eller ens vad det beror på. kan vara tabletterna kanske.
eller så är jag bara på konstigt humör.

men idag är jag lite borta, lite frånvarande i det mesta.
och känner mig lite sprallig och vill springa runt. haha.

men nu ska jag in i duschen och sen blir det inpackning i håret.

like a 24

måndagen spenderades inte särskilt mycket i skolan.
svenskan varade en halvtimma och jag fick reda på att arbetet inte ska vara inne förrän höstterminen - TACK! lite mindre ångest över det ja. sen spenderade vi en timme på hulebäcks filmfestival och såg några kortfilmer och en dokumentärfilm. efter det begav vi oss till svt-huset vid kanalen i göteborg. gick på rundtur och såg studion där västnytt spelas in och där på spåret spelas in osv. och sen struntade vi i gympan och åkte hem. skön dag faktiskt.

jag är psykisk trött, jag vill bara ligga och slöa med en film eller två. ska sätta mig vid tvn ett tag och se vad som händer. borde egentligen plugga. bara 1½ riktig skolvecka kvar. nästa onsdag sätts betygen. blir inget g än, vilket är najs.

aja, peace out.

JAG ORKAR INTE

jag orkar verkligen inte.
jag vet inte vad  jag ska ta mig till.

JAG ORKAR INTE

det ska inte vara såhär svårt
det ska inte göra såhär ont


en enda stor boll av ångest

inte kunde jag fly från dagens ångest den gången heller!
den smyger sig på och byter ständigt skepnad,
och man blir lika överraskad varje gång.

egentligen har hela veckan varit en enda stor boll av ångest. har gråtit varje dag, förutom fredagen. fredagen var ganska bra. med ett mvg på en uppgift och ett vg i slutbetyg i matematik b, något som jag oroat mig över. men trots att det är så skönt att bara kunna släppa vissa saker, känna att vissa saker är över, så hjälper det inte. det kommer nya saker att ha ångest över.

och det som gör mest ont nu, som jag har mest ångest och oro över nu. det är nog det värsta. förlorar jag dig, så förlorar jag allt. och jag vet inte om jag kan klara mig utan dig. vi sitter i ett skepp ute på ett stormigt hav och vi vet inte om vi ska klara oss utan en skråma eller gå på grund på havets botten. jävla helvete. det skulle aldrig bli såhär, inte med dig och mig. aldrig. vi skulle ha det bra hela tiden och vara kära tills dagen vi dog. men jag har förstört allting. min sjukdom har förstört allting.

jag är orolig för hur veckan kommer att ta sig, särskilt när jag mår såhär nu. om tabletterna gör det värre kommer jag inte att klara mig särskilt länge utan hjälp. fyfan. jag orkar inte. allt gör så ont.

och resan börjar

tog första sertralin teva idag. anti-depressiva.
blir spännande att se hur det går.

söndag och veckan är slut

jag hatar söndagar, till och med mer än måndagar.
sista dagen på veckan då man är ledig,
man har ingenting att göra och tankar tar över.
vilket nästan alltid leder till ångest och sånt.

idag ska jag försöka skriva klart min samhällsrapport, så att den inte ligger och tynger ner mig. sen ska man ju opponera på varandras. lite extra jobb där med. och sen har vi en filmuppgift i samhällen innan lovet. jag orkar inte. så denna veckan måste vi bli klara med att kunna diskutera på naturkunskapen, plugga inför idrottsprovet, försöka göra redovisningen om stresshantering samt sitta kvar någon dag för att redigera vårt stora inslag.

jag har tappat all ork.

RAMBO

                                                image13                       
det har alltså kommit en helt ny rambo-film, den släpptes väl för ett tag sen. men jag är varken större fan av actionfilmer eller att betala massa pengar för att se en film, så det blev inte av att jag såg den förrän idag. jag kan också konstatera att jag inte har sett någon av de tidigare filmerna. men jag säger väl så här, den känns ganska typisk. handlingen går ut på att de ska befria några amerikaner från de grupperna som mer eller mindre tagit åt sig makten. amerikansk film, det märks ju. och trots att filmen aldrig blev direkt tråkig och att det hela tiden hände någonting så blev jag väldigt förvånad och ja, besviken över slutet. det var kort, och det kändes som att de kunde ha gjort mer.

men ja, som sagt - typisk amerikansk action. blod och avhuggnad lemmar överallt, överdrivna effekter, någon form av kärlek i det och våldet såklart. och att de som jobbade som frivilliga var kristna också. men sylvester stallone gör ett bra jobb för att vara lite på ålderns höst. trots att filmen mer eller mindre flög förbi så gillade jag den. en helt okej amerikansk actionrulle.

det tragiska är att sånt här faktiskt händer, inte kanske att en amerikansk actionhjälte på ca 60 bast kommer och räddar alla från ett tragiskt öde, men våldet. det händer faktiskt, inte exakt såklart, men det händer. filmen hotel rwanda är baserad på en sann händelse, och allt är bara så tragiskt. det är det enda ordet jag kan komma på just nu. att extremt våld förekommer på ställen i världen, medan vi sitter hemma och har det bra. man önskar att man kunde göra något och hoppas på att folk skulle förstå att våld inte löser någonting. men så går det inte till.

PEPPEN, KÄNNER NI PEPPEN? nä, vem är det?

HULTSFREDSFESTIVALEN 2008
inte ens en månad kvar!!

vill se:
adam tensta, babyshambles, the donnas, firefox ak, the futureheads, get cape. wear cape. fly, the hives, håkan hellström, jimmy eat world, lazee, linkin park, paramore, rooney och simple plan.

fatta helt sjukt hur många bra det är som kommer.
blev ganska överraskad när jag såg get cape. wear cape. fly. på listan.
längtar till festival.

äntligen lördag

skönaste dagen på veckan. vaknade runt halv ett,
gick upp och möttes av tre små lurviga vovvar. <3
sen tog jag mig en sväng ner till allum och köpte skorna som jag dreglade över igår, sprang även in på ica och handlade ett till paket slingblekning ifall det inte räcker. tänkte nämligen bleka håret idag, det har gått en vecka nu. och jag hoppas att det blir gult. i övrigt borde jag väl plugga lite, får se om det blir av, sen kommer det gäster och vi ska äta grillat. mums! annars blir det bara att slappna av och ta det lugnt. det kommer ett dubbelavsnitt av csi och brottskod: försvunnen idag som jag är sugen på att se.

image12
klacken är bara 3 cm så jag kan gå hyfsat i dem :DD

kill paradise

idag har jag varit glad rakt igenom, förutom imorse då.
vet inte om det har med matten att göra, men skönt känns det!
och det är såna här dagar då man inte vill börja med anti-depp.

kvällen som har varit:
- åt thaimat och räkor, mums.
- suttit på stickam och pratat med folk
- redigerat bilder och lagt upp

och det bästa av allt, hittade två nya låtar av två av mina favoritband. som fick mig att bli hyper och glad och dansa runt i hela rummet. det är så underbart med såna känslor! att musik kan göra något sånt, sätta ett leende på läpparna och få en att totalt explodera. jag kan tänka mig att jag såg ganska rolig ut hoppandes runt i rummet som en galning, men åh, det är så underbart. har inte haft en sån här dag på länge.


"skriv mer och oftare ! :)"

det är så härligt att få kommentarer av er läsare måste jag säga.
det känns som att man verkligen når ut till folk och de bryr sig och är intresserade, att ni vill ha mer är helt underbart. kan inte beskrivas! jag gillar att få respons och att folk skriver att de känner igen sig i saker och haft liknande tankar om vissa saker osv. tack till alla som läser denna bloggen <3

och glädjen håller i sig

har gått och smajlat hela dagen tack vare matten,
inte bara för att den är över utan för betyget mest :D

efter skolan åkte jag till allum, tittade runt lite, köpte slingblekning, hårinpackning och en bikinitopp i turkost. passade även på att dregla över både det ena och det andra. ett par skor bland annat för bara 250 kr! när jag kommer hem sa mamma att hon hade satt in 200 kr på mitt konto för att jag var så duktig. så imorgon tänker jag nog ta en sväng ner och köpa de där skorna!

det blir en lugn kväll för mig. försöka slappna av,
kolla på tv och film och äta godis om jag har tur.

MATEMATIK B ÄR ÄNTLIGEN ÖVER

hallelujah moment. ingen mer matematik på ett bra tag!
om jag inte väljer att fortsätta plugga på college i usa.
men det är över ett år kvar, så jag behöver inte tänka på det.

vi fick tillbaka våra nationella prov och 20/60 hade fått ig på det,
jag var inte en av dem! :D kan gott säga att majoriteten i min klass blev godkända,
och jag är väldigt stolt över dem!

något annat som är ännu bättre är att jag till och med fick ett vg,
och när vi pratade betyg sa han att jag kommer få vg i matte b
JAG ÄR GLAD

kattmat, zebralagar och fågelkvitter.

mer spännande än så blir det inte.
ska försöka beskriva andra halvan på dagen med så lite svordomar som möjligt var det tänkt. för roligt kan jag knappast påstå att den var. och allt jag vill göra är att skrika.

satt och kollade på cityakuten när mamma kom innanför dörren och sa att vi skulle åka. jag hoppade in i bilen och sedan körde vi iväg, fyrtio minuter innan läkartiden för att vara säkra på att vi skulle hinna. knappt fem minuter senare är vi ute på motorvägen och börjar redan se de långa köerna. får höra på radion att en långtradare hade vält vid tingstadstunneln vilket är samma sak som trafikkaos överallt. jag är en otålig liten flicka och sitter och suckar i hopp om att köerna ska försvinna. fick senare höra att långtradaren hade vält vid ett-tiden, och innehöll kattmat - vilket gjorde mig ännu mer frustrerad eftersom att det inte borde ta två timmar att flytta på en långtradare och massa kattmat. efter ungefär en halvtimme på motorvägen når vi äntligen stan, bara för att finna vadå? - jo, mer köer. stubinen klipptes av för varje minut som gick och det tog säkert tjugo minuter att ta sig från ullevi till centralstationen - något som kan ta fem minuter att gå. vi hade redan missat tiden hos läkaren men mamma panikringde till dem varje kvart och hoppades att vi skulle hinna träffa honom ändå. pappa kom till räddning och fick hämta bilen när vi stod bara några meter från centralstationen och vi gick resten av biten till fungera.

solen stod högt upp på den blåa himlen och fåglarna kvittrade. passerade både en och två fyllegubbar som tyckte att det var helt okej att ta en öl klockan fyra på torsdags eftermiddagen. bilar tyckte att det var okej att köra trots att det var övergångsställe. och bara meter ifrån byggnaden tutar en bil och vinkar till mig, jag önskar att jag hade vänt mig om och pekat finger. vi skyndar oss upp för trappan och in på fungera, frågar om han fortfarande har tid att träffa oss och när de var osäkra på svaret bröt hon ihop. en kvart senare öppnar han dörren och vi får komma in. x antal frågor ställs, har jag gått ner i vikt? har jag svårt att sova? är det kul i skolan? och så vidare. jag vill bara himla med ögonen och sucka. vet inte hur många minuter som passerade, men sedan hade jag ett recept i handen på två olika tabletter som pappa ska hämta ut ikväll.

och det var väl allt tror jag. har haft ont i halsen idag med.
life's a bitch. hoppas att er dag var bättre än min.


gäsp.

dagen har varit helt okej, vi slutade 12 och det är skönt.

det nationella gick nog helt okej, får nog några fel.
får ett stadigt vg i medieproduktion, woho.
och imorgon får vi resultaten från matte nationella.

i övrigt så blir jag lite irriterad på människor, särskilt de som påstår att jag bara söker uppmärksamhet och diverse. det är väl främst när de påpekar det i min bilddagbok som jag vill skrika på dem, oftast så försöker jag bara ignorera för att inte sjunka till deras nivå. de är bara löjliga, jag har aldrig bett dem att kolla min bilddagbok eller att bry sig - och ändå gör dem det.

får se hur dagen blir, bara halva som har passerat hittills.

15:30

imorgon, blir det att kolla upp anti-depressiva och det där.
jag är inte särskilt peppad inför det. men jag antar att jag måste testa.
jag orkar inte må dåligt. har mått dåligt i snart en hel vecka,
aktivt dåligt menar jag då.

och jag orkar inte med alla andra människor.
jag vill bara stänga in mig någonstans, utan intryck.

idag har jag frusit/svettats om vartannat,
vet inte om det spökar psykiskt eller fysiskt.

och nej, jag hatar inte alla människor som tror på någon gud, det är bara inget för mig, folk får tro på vad de vill. men jag ser inte hur folk kan tycka att mänskliga rättigheter inte kommer före. det är det som jag har problem med, inget annat. förutom människor som försöker köra ner religion i halsen på andra så att de kan bli räddade och förlåtna av gud för att de har syndat.

och blondinbella får se ut hur hon vill, tycker dock inte att hon borde pryda alla tidningar och tv-program när det enda hon har gjort är att vara född i rätt familj och startat en blogg som hon tjänar pengar på. visst, ascoolt. men särskilt meningsfullt är det inte. påstår heller inte att hon är ointelligent, men come on. hysteri.

+ orka ta allt på så blodigt allvar?

dagens metro

1. "Barnsligt att tro på Gud" - Gud är "barnslig vidskepelse" och judarna är inte alls hans utvalda folk. Detta fastslår en av världens mest berömda vetenskapsmän, Albert Einstein, i ett brev som nu går under klubban i London. Brevet skrev Einstein i januari 1954 som svar till filosofen Eric Gutkind.

så rätt, så rätt. jag har aldrig varit ett stort fan av religion, jag har aldrig trott på någon gud även om man ibland hade hoppats att det faktiskt fanns en som kunde ställa allt till rätta. men jag håller med att det är en aningen barnsligt att tro på gud. jag tror på big bang och allt i den stilen, det naturvetenskapliga som är lagom bevisbart, till skillnad från någon gubbe uppe i himlen som tydligen straffar de som syndar. nej, religion är inget för mig. och det är sjukt att religion fortfarande är så stort. religion är en orsak till många dåliga saker här i världen. och det är bara bullshit att det finns en gud, "gud hatar bögar" och "gud hatar svarta" osv. men visst, folk får tro på vad de vill - tycker bara att folk blundar för sanningen. add; visst, jag har inga problem med att folk som har det sämre tror på gud för att bli starkare. jag syftar mer på en stor del av den amerikanska kristendomen där de har mage att tycka att någon är mindre värd än någon annan på grund av sexuell läggning. jag tycker inte att folk har mindre värde för vilken religion de tror på, jag finner bara inte meningen med det.

2. "Blondinbella gör realityshow" - detta är inte något som metro tog upp i tidningen men på hemsidan fanns det allt, men ärligt talat. VI BEHÖVER INTE MER BLONDINBELLA. det är sällan hon skriver något meningsfullt inlägg och jag vet inte vad hon har gjort som gör henne förtjänt av hennes plats i media. whatever.

3. "Pedofiler avslöjades genom prat på nätet" - Männen bytte barnporrbilder och pratade om sexövergrepp mot barn på ett diskussionsforum på nätet. I några fall visar bilderna hur männen våldtar barn. I går morse hämtade polisen över 30 män i hela Sverige, misstänkta för barnporrbrott. Tio av dem kommer från Skåne där polisen gjorde husrannsakan på sex platser. redan i går eftermiddag släpptes de på fri fot igen....

jag blir förbannad. är det såhär samhället ser ut? det är bara fel att släppa dem på fri fot igen, de borde spärras in bakom lås och bom. ingen har rätten att utnyttja barn sexuellt, ingen. den som gör det förtjänar ett långt fängelsestraff. visst kan man inte sätta alla bakom galler, men för de som hade bilder när de våldtar barn - koncentrationsläger någon? det är bara sjukt, det känns som om polisen prioriterar annat, och att våldtäckter ständigt hamnar i skymundan. jag är inte särskilt insatt och ska väl egentligen inte tala om det allt för mycket. men det är bara fel hur man kan låta något sådant hända. de här männen behöver spärras in.

more to come..

your face is a bit too myspace, for my taste.

skoldagen är slut, tidigare än vanligt - vilket är otroligt skönt!
en ganska passiv dag då jag inte gjorde särskilt mycket.

dagen började med meditation och stresshantering, lämnade in första delen av arbetet, och som vanligt mediterade vi och jag kände mig ganska rastlös. men det är skönt att de lektionerna går förbi ganska fort. sedan var det dags för samhällskunskap, och för andra gången hade vi vikarie - men vi aka tjejligan, hade inte direkt något att jobba med då 4/5 inte har skrivit klart samhällsrapporten och då filmuppgiften inte direkt går att göra i skolan. trevligt var att vi blev tillfrågade att vara jury till att nominera några dokumentärer till skolans filmfestival, så vi satt i ett klassrum och kollade på film och hoppades på att vikarien inte skulle hitta oss.

lunchen blev kortare än vanligt och bara en timma, laxen var god, sen engelskan var ganska värdelös. det pratades om råd till morgondagens nationella prov, och vi fick sätta oss var vi ville för att förbereda oss - alla går hem. känns så himla onödigt att  göra det inför reading + listening, liksom, visst man får reda på upplägget men det är inget man kan förbereda sig på. sen uppstod irritation då det stod på tavlan vilken sal vi skulle vara i och då en mer eller mindre hjärndöd klasskamrat frågade om det var dubbelsal - LÄS förihelvete. och självklart kom det upp två frågor till om vilken dag vi skulle ha naturkunskaps debatten - TISDAG VAFAN, vi har haft naturkunskap på tisdagar i snart två terminer. och det sista, vilken dag idrottsprovet skulle vara - MÅNDAG GADDAMMITTTTtt, vi har haft idrott på måndagar sen ettan.

mitt humör är som en berg-o-dalbana. upp och ner, fast tyvärr inte roligt.

idag blir det nog inte mycket plugg, har däremot planer på att skriva ett par blogginlägg med inspiration från dagens metro.

det är tröttsamt,

att leva. och jag orkar inte just nu. 

jag vill bara lägga mig i sängen och sova, vänta på att allt ska bli bra. men det fungerar inte så. man får inte göra så. men jag vill, för just nu mår jag helt åt helvete. den senaste veckan har varit en svacka, och jag kan inte ta mig ur den. det borde inte göra så ont.

livet borde inte göra så ont.

resursdag

älskade resursdag, egentligen var det bara förmiddagen som var resursdag, men ingen pallar åka in en timma för att ha lektion en timma och sen en timma till för att ta sig hem. så jag är nog inte den enda som stannade hemma idag. jag har sovit, för länge, men jag kan inte styra det, jag kan inte ta mig upp ur sängen. min syster var hemma och kom in och lånade både kläder och smink. jag låg kvar i sängen tills jag kände att jag var tvungen att gå upp. och idag var det tänkt att jag skulle skriva på min samhällsrapport som skulle vara inne för två veckor sedan.

jag vill bara slippa skolan nu.

göteborgskretsen, ni äcklar mig.

göteborg är stort, göteborg är litet. det gäller väl hela sverige egentligen.
alla känner alla, inte alltid nära, men alla vet vilka alla är - generellt.
hela bilddagbokspacket i alla fall. man hamnar i någon ny persons bildagbok,
för att finna att en bekant har skrivit en kommentar eller två,
och man vill skrika av frustration för att man inte får ha något för sig själv.

det är ungefär så det är. det är inget spännande med nya människor, de nya människorna existerar knappt. för på något sätt vet man vem han eller hon är, eller så vet personen vem man själv är, eller vem man umgås med och att man har en bekant här och en avlägsen bekant där. visst är det väl trevligt att människor socialiserar sig med varandra, lämnar en kommentar eller två, eller i bästa fall - träffas i verkligheten!! man får inte glömma att det handlar om att vara social på båda planen, inte bara på ett. jag har knappt ork eller vilja till någon av dem.  

men nu ska jag försöka komma till saken, ämnet, i-landsproblemet eller vad ni nu väljer att kalla det. göteborgskretsen som jag kallar den - en mängd människor i göteborg eller västsverige som är bekanta med varandra på ett eller annat sätt - äcklar mig något otroligt och jag har kommit på mig själv att ta avstånd från den. ständigt ser man hur de lägger oskyldiga kommentarer i varandras bilddagböcker om hur söta och snygga de är, och alla är snyggast och alla är sötast, och alla smörar för varandra för att inte hamna i kläm. och visst, jag har väl själv skrivit några ord om hur söt eller snygg en person är, men i uppriktigt syfte, för att jag verkligen tycker det.

jag har varit en del av göteborgskretsen, förra året var det väl mest aktivt. och visst spelade man med, är man med i leken får man leken tåla och man måste spela efter dess regler. till slut blev man sviken av de som brukade betyda mest för en, det visade sig att de inte alls brydde sig om en och att man blev egoist om man påstod att det inte var särskilt moget att ställa in planer och sen vara med någon annan - det låter som på mellanstadiet, och i stora delar är det så. och när man mådde dåligt så ville de inte trösta en för att det förstörde stämningen. jag vill inte ta del i något sådant. så jag gav upp på personer som gav upp på mig, trots andra chanser.

efter timmar spenderade med att snacka skit om alla i kretsen som hade gjort det ena och det andra, så märker man nu hur otroligt skämmiga människor faktiskt är. de som kastat mest skit på varandra, bakom ryggen såklart för ingen vågar stå på sig, så lämnar de kommentarer till de som tydligen såg ut som troll om hur söta de är. jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, deras beteende är rent av patetiskt. jag säger inte att jag aldrig har gjort samma sak, det har säkerligen hänt, men särskilt nyligen var det inte.

jag brukade tro det bästa om människor, jag brukade ge dem andra chanser. men när det väl kommer till kritan så fungerar det oftast inte. vare sig personen ber om det och sen inte tar chansen eller tar chansen och sen sumpar den, så fungerar det inte. och jag är så trött på den här staden. finns fortfarande folk som jag tycker om, men som jag sällan umgås med - ibland på grund av att de umgås med de som äcklar mig, ibland för att mina tider inte passar ihop med deras tider.

jag vill inget annat än att komma ifrån den här staden och dess människor.

down on my head

"du är den starkaste, den duktigaste.. du är modig - vet du det?"
"jag har glömt att tacka dig, för att du är min dotter"
och sen kramade jag henne. för det betydde.
och på ett plan förstår hon.

depression som går i släkten.
jag hurrar inte, men nu blir det antagligen antidepressiva.

ångest.

igen. jag orkar verkligen inte.
allt är så jobbigt. allt är så fel.

och allt beror på mig, att jag mår dåligt.
jag känner mig så hjälplös.

SCOOOOOORE!

hallelujah moment, eller nästan. lyckades försova mig imorse, kom till skolan nästan tjugo minuter sent och rafsade ihop provet stressad som jag var. redan innan lunchen var dem rättade och jag fick höra resultatet: ½ poäng från alla rätt!! det är helt underbart. jag satt och knåpade ihop anteckningarna igår, läste igenom dem imorse på bussen och fick nästan full poäng :D glad jessica.

sen är matten inställd för att de nationella provet håller på att bli rättat, underbart. det skulle blivit håltimma men vi har demokrati på programmet och övertygade vår lärare att vi skulle få göra coopertestet tillsammans med den andra klassen. så dagen blir en timma kortare!

det negativa är att demokratikursen som jag skulle ha i indvalet tydligen är inställt. så nu måste vi gå och välja en ny kurs, det står mellan svenska c, psykologi a, filmkunskap eller internationella relationer. och sen har jag fortfarande ångest för att jag inte läser engelska c utan två andra engelskakurser istället. ojoj.

tror att jag ska ta det relativt lugn idag när jag kommer hem, kanske börja skriva på anteckningarna till teoriprovet i idrott som är på måndag. vi har sju stycken saker kvar, sen är det sommarlov!

cute is what we aim for - lyrical lies

ett av mina favoritband,
låten är underbar.

and you want to be dressed in poetry
but imagery doesn't fit
and you want resizing
but darling dear get a grip


jag vill pusta ut.

jag vill ha mitt välförtjänta sommarlov nu.
och inte om 3½ vecka. jag står inte ut.

det är hundra nya saker hela tiden. nya saker som vi ska börja med, saker som måste avslutas. och sen har jag fortfarande inte skrivit samhällsrapporten. blir nog att göra det på tisdag då det förhoppningsvis är resursdag hela dagen. sen missade jag en lektion i svenska då vi skulle börja på något nytt, men det återkommer väl. provet har vi imorgon. jag har skrivit 5 sidor anteckningar på datorn om upplysningen och romantiken. det är inte så att jag inte är intresserad av litteraturhistoria, det är ganska intressant och fascinerande. men det är så förbannat tråkigt. så mycket som man ska få in i huvudet, och aldrig tar det slut.

svenska har alltid varit ett av mina favoritämnen. men nu vill jag skriva. inte läsa, i alla fall inte om saker som hände för hundratals år sedan. hela tvåan har gått ut på litteraturhistoria med ett inslag av språksociologi. det är visserligen skönt att vår lärare inte kan sluta prata, då slipper man göra saker på lektionerna, förutom att lyssna då.

men jag har gjort mig förtjänt av ett sommarlov nu. ångesten blir inte bättre av alla saker. har fortfarande samhällsrapporten + oppositionen + nytt arbete om samhällsproblem som gestaltas i film, i naturkunskapen ska vi hitta lite fakta om koldioxiden och diskutera det nästa vecka, teoriprov i idrotten nästa vecka, och vi har ett arbete i stresshanteringen - är klar med ena halvan, matten är vi ganska klara med OCH SEN ÄR DET INGEN MATTE PÅ ETT JÄVLA TAG. svenskan är det nytt arbete som sagt, samarbete i engelskan tydligen. fattar ej. i medieproduktionen ska vi göra klart vårt nyhetsprogram och sen de sista lektionerna ska vi ägna oss åt komplettering. kan hända att jag får fota isåfall eftersom att jag missade det på tidningsprojektet.

det är maj. i början på juni slutar vi. jag pallar inte.


antidepressiva.

varken musik, mat eller han kan nå upp till den behövda nivån.
inget av de tre översta gör mig särskilt mycket mer lycklig.
och jag har kommit till den punkten då jag verkligen inte orkar.
jag har längre tänkt på det. hur länge orkar man egentligen?
hur länge orkar man må såhär dåligt?
inte mycket längre till.

jag har aldrig varit som alla andra. jag har alltid varit överkänslig och haft lätt för att gråta. och under tonåren visade det sig bara mer och mer och utvecklade sig till ångest och depression. det är det som jag antar i alla fall. någon riktig diagnos har jag inte. men jag tror inte att det är normalt att må såhär dåligt. det kan det inte vara. och ända sedan högstadiet i sjuan har jag undvikit kuratorer och bup, trots att det har kommit på tal åtskilliga gånger. jag tror inte att man kan prata av sig problemen. jag tror inte att de kan bota en. jag skriver och har skrivit så mycket under de senaste åren, texter och dikter och allt. men inte har jag blivit botad.

det är som cancer. det sprider sig fort. en tumör som bara växer sig större under åren. och man vill inget annat än att den ska försvinna så att man kan bli frisk. jag ser det som en sjukdom, det jag har, en psykisk sjukdom. visst kan man må dåligt till och från, ingen kan vara glad dygnet runt, men det här.. det är bara löjligt. och jag vill inget annat än att bli botad.

antidepressiva känns som sista utvägen, jag har länge försökt övertala mig själv om att jag är stark nog att klara mig själv. att jag kan göra det här utan något eller någon annan. jag försöker intala mig själv att det kommer gå över, att det bara är en fas. att man mår dåligt ibland och att det inte är så mycket att göra åt. men det har gått några år nu som sagt. kanske är det dags att tänka om lite. fundera på att man kanske måste och kanske borde ha något mer än bara sig själv. för det har inte blivit bättre med varken vänner eller kärlek. hyfsade betyg har inte botat mig. upplevelser i form av konserter och resor har bara haft en temporär verkan. just nu känner jag mig bara slut, som om all ork har runnit ur mig, som om jag inte vet vad jag ska ta mig till.

mycket har väl att göra med skolan också. jag går i tvåan, det som majoriteten säger är det tuffaste året. och det är det hittills tuffaste året för mig. vem vet hur trean kommer att bli. jag vet bara att jag ligger efter med saker, att jag inte har gjort saker i tid, att jag inte har hittat varken ork eller motivation. jag känner mig bara tvingad. tvingad till att göra saker, gör jag klart dem, så blir jag lite stolt över mig själv. även om det är veckor senare än tänkt. att kunna fullfölja något är skönt. det är knappt en månad kvar i skolan, nya arbeten börjar i nästan varje ämne. och jag vill bara lägga mig på marken och skrika, ser ni inte hur slut jag är? ser ni inte hur trasig jag är? hur mycket tror ni att jag orkar egentligen?

jag behöver nog antidepressiva. ångestdämpande i alla fall. för det är ångesten som är den värsta. panikångesten som attackerar en utan förvarning. som gör att man ligger och gråter floder på golvet för att man känner sig så hjälplös och ensam. jag tror att jag är sjuk. jag vet att jag är sjuk. och när man är sjuk behöver man medicin. det som jag är mest rädd för, är att det inte kommer att hjälpa, att biverkningarna kommer att vara extrema, att man kommer att känna sig ännu mer hjälplös och ensam och bortglömd. det kanske är risker som man måste ta.

jag vet bara inte hur man ska säga till dem att man har gett upp. inte på livet, men på sig själv.

jag mår dåligt.

jag mår dåligt av att bo här.
jag vet inte vad jag ska ta mig till.

bara hennes närvaro förpestar min dag.
och jag går bara sönder mer och mer.

nu är processen igång!

igår kom avfärgningen i, fast den tog inte lika mycket som jag hade velat. mitt hår är ljusgult, kopparorange, brunrött.. ja. inte vackert. idag ska vi ner till allum och köpa en ny blekning, har två stycken men de tar inte lika mycket som den andra ska göra. det har inte slitit särskilt mycket på håret, inte tappat något. men vi kör på stark blekning idag och silvershampoo imorgon.

woho, jag ska bli blond!


youtube

THE USED - PARALYZED


videos som är gjorda av massa bilder är sjukligt najs.

impuls.

jag har aldrig varit särskilt impulsiv i mina beslut.
nästan alltid tänkt efter innan jag gör något.
funderat länge och undrat om det är värt det.
om jag kan ta konsekvenserna.

fast jag är så sjukligt sugen just nu på att slänga i avfärgningen som jag köpte idag. fast jag är lite rädd hur håret kommer att se ut sen. brunt kanske, eller orange, eller gul. blond ska jag bli i alla fall, men jag funderar på att införskaffa l'oreals silvershampoo innan jag gör något annat. så att man är lite förberedd. men just nu ligger det två blekningar och en avfärgning på sängen och suget är på topp.

nationellt prov, DONE.

ÄNTLIGEN.

så sjukt glad att det är över, aldrig mer i mitt liv - eller ja, om jag inte fortsätter läsa i usa, så kommer jag att behöva plugga matte och göra matteprov. hallelujah moment. satt i tre och en halv timma med provet och det gick nog helt okej. helst hoppas jag ju på att få vg, men det händer nog inte. så att g i matte b är helt okej! fast vi har mattelektion imorgon ändå och jag förstår inte varför.

ehlers danlos syndrom.

image11
det är väl ungefär så som min kropp ser ut, jag kan nudda handleden med tummen, fingrar som går alldeles för långt bakåt. tår som tydligen går alldeles för långt uppåt och självklart mina knän som har en tendens att gå inåt. särskilt om jag ska hålla balansen. det är konstaterat av läkare att jag är överrörlig, ganska farligt är det, jag måste träna sjukgymnastik aktivt i två år om jag inte vill bli sjukpensionär vid 25. fan vad jag hatar att allt är fel med mig.

sen att läkarna bara skickar tillbaka brev och remisser gör det värre. man kan inte ens få det konstaterat att man lider av det och i vilket stadie man är i. utan istället hänvisar de till någon bok, som om det ska bli bättre? värken i mina leder kommer inte att försvinna för att jag får mer kunskap. jag blir förbannad på att sjukvården är så åt helvete. mer pengar till sjukvården så att folk kan få den hjälp de behöver i tid. man kan inte botas eller få mindre ont bara för att man får mer kunskap.

på fredag ska jag ta blodprover, angående sköldkörteln då, de ska se om några värden är fel och allt sånt där. och sen nästa fredag ska jag till sjukhuset klockan elva. jag ser inte fram emot det. de kommer säga samma sak som senast och hänvisa till bup. och sen kommer frågan om jag vill det eller inte, det är nästan så att jag har ändrat mig och börjar fundera allvarligt på antidepressiva eller ångestdämpande.

suck är väl det enda jag kan säga.

folk är fortfarande trångsynta. folk är fortfarande idioter.
det faller tillbaka på dem själva i slutändan.


sitter i skolan just nu, vi har samhällslektion. jag gör ingenting, måste skriva klart min rapport, fast det händer inte denna veckan. inte nästa vecka heller, om vi inte är lediga på tisdag. sen är det engelska, klockan ett, efter en timma och tjugo minuters lunchrast. känns helt värdelöst, för det enda vi gör är att göra gamla nationella prov på reading. och det är värdelöst. för det behöver jag inte. funderar på att låtsas fram migrän och gå hem. för jag pallar ej. närvaro är väl det enda problemet dock.

idag måste jag plugga matte till det nationella imorgon, fyra timmar kommer aldrig att gå. sen behöver jag göra första delen av stresshanteringen. och plugga inför svenskaprovet på måndag. så mycket att göra och så lite ork.

imorgon kommer charlie, så jag lär inte få så mycket gjort i helgen. nästa helg har jag inga planer, och inga planer betyder att jag måste plugga ihjäl mig.

bilder från vårsolen,

cherry2
jesca

cherry
blomma

xoxo, gossip girl.

ah, såg nyss klart det nya avsnittet! så mycket drama <3

vart tog all snällhet vägen?

vi behöver mer vänliga människor i den här världen.
då hade vi nog kunnat få stopp på både krig och svält.

jag stod i kön till kassan på ica maxi, hade en vara men stod och väntade precis som man ska göra trots högen av varor på bandet framför mig. jag sträckte mig efter en sån där sak man lägger mellan varandras varor, och mannen som stod framför sa förlåt - som om det var hans ansvar att lägga den där egentligen. sedan lät han mig gå före för att jag bara hade en vara. jag sa tack och log lite som man ska göra. och det kändes så bra, att bli behandlad och uppmärksammad på det sättet av en främling.
jag lämnade ica med ett leende på läpparna.

fyfan vad arg jag blir.

en vän länkade nyss en bild som var upplagd på bilddagboken, en bild på mig från valborg. en bild som någon tagit utan mitt vetande och lagt upp utan min tillåtelse. detta är dock inte anledningen till varför jag är upprörd.

jag tycker bara att det är så sjukligt idiotiskt av de båda som har laddat upp bilden, jag gör någon konstig min - var inte på humör den dagen, och det blev inte särskilt fint på bild. whatever egentligen, det finns så sjukligt många andra bilder, redigerade som oredigerade som visar hur jag ser ut - på riktigt. den bilden känner man knappt igen mig på, och så är det, gör man en viss min ser man annorlunda ut, man utstrålar en annan typ av energi osv. det finns många som laddat upp sådana bilder på sig själva och på andra, och det är ingen big deal. jag blir bara arg för att de två personerna är så sjukligt efterblivna, de skrattar åt mig och hånar mig trots att jag aldrig gjort dem någonting. det är bara så jävla patetiskt att bry sig om någon annan, hur de ser ut, hur de posar, vad de gör och inte gör, och sedan skratta åt det. de känner mig inte alls, visst har jag pratat med de båda och var nästan vän med en av dem, men de har aldrig känt mig.

det enda som är bra med sådana här situationer är att man kan skratta gott åt att man inte är lika efterbliven, patetiskt och att man inte har lika lite liv som dem. och hoppas på att andra personer också kan förstå det, trots att det sällan händer eftersom att folk har problem med att tänka efter. men att driva med personer som man knappt har pratat med? seriöst, ni behöver växa upp. det är nästan så att jag tycker synd om er. sen kan jag ju lugnt påstå att det pratas mycket skit om de båda och hur de beter sig, och förhoppningsvis faller de tillbaka på dem i slutändan.

några av er kanske tycker att det är dubbelmoral att skriva det här inlägget, att lägga tid på att skriva om två personer som är helt bakom flötet och tror att de är roliga och kan få mer status genom att håna andra, precis som mobbare. men jag behöver få ut det här.

tyvärr har det hänt mig mer gånger än jag kan hålla räkningen på.
väx upp.

lovely!

imorgon är jag ensam hemma, underbart!

finns inget bättre än att vara ensam hemma, kunna springa runt hur som helst i huset, leta i skafferier efter det ena, i badrumsskåp efter det andra. titta på tv där uppe eller där nere, baka utan att bli störd i köket. ha på musik på högsta volym, dansa runt i rummet.. you name it! härligt säger jag. och pengar till mat, lovely, frågan är väl bara vad.. hmm! de litar inte på att jag kan laga egen mat, vilken jag inte kan. makaroner och kycklingköttbullar är väl inte imponerande.

lite tid för mig själv imorgon alltså. andas ut. ah.

snart kommer nog ett inlägg om lite filmer. (:
kollar ju väldigt mycket på både film och tv-serier, så varför inte blogga om det med? har en liten dröm. notera liten, att recensera film och diverse. trots att jag inte vet vad jag vill göra. men film är ett intresse i alla fall. så se fram emot att få se lite fler inlägg om film!

och plötsligt hinner livet ikapp en..

efter en lång helg i västerås är jag nu hemma, ett äntligen kanske hade kunnat ta en plats före hemma, men jag vet inte om det är så mycket äntligen. det är måndag, men känns som söndag. antagligen för att jag tog en extra dag hos min älskling, något som mina föräldrar inte blev för exalterade över. men det är mitt liv, det är jag som måste ta ansvar och ta konsekvenserna för mina egna handlingar. och om jag stannar en extra dag är det mina pengar som går till tågbiljett, och det är jag som missar en dag i skolan. något som jag ganska medvetet inte har något emot, mest för att jag känner mig så slutkörd.

solen stod fortfarande ganska högt på himlen då tåget anlände till göteborgs station strax innan åtta, himlen täcktes av en ljust blå färg som gör att hjärtat tar ett extra skutt. bra väder får en att må bättre. men som sagt, tillbaka till verkligheten, livet hinner ikapp en. och imorgon är det tisdag och jag får nog ta och sätta mig med både det ena och det andra. komma igång med en samhällsrapport som skulle in förra veckan och skriva klart första delen av arbetet i stresshanteringen - om jag inte gör det nu ikväll. sen efter det är det matteplugg inför det nationella provet på torsdag som kan avgöra om det står ett g eller vg på pappret, och plugga inför det uppkommande svenskaprovet nästa måndag.

imorgon börjar dagen med naturkunskap och vi ska börja på ett arbete, som faktiskt väcker mitt intresse, självklart handlar det om miljön, yay. så kanske ska jag lyckas skrapa mig till ett vg i naturkunskap, fruktar dock att se resultatet på det senaste provet. men man får ta det som det kommer, eller i alla fall försöka!

det var riktigt skönt med en lång helg, men nu har livet hunnit ikapp mig och det är dags att ta lite mer ansvar.

funny games

image5 kanske var det höga förväntningar som till och från gav gäspningar, eller det faktum att det är ganska sent, klockan är faktiskt två på natten. fast troligtvis är det samspelet mellan var visarna står på klockan och att filmen inte var riktigt så bra som väntat. jag önskar att jag kunde skriva att det stundtals var segt, men snarare var det så att det stundtals var händelsefullt. ett tag orkade man nästan inte se klart på filmen då hela fyrtio minuter bestod av nästan ingenting. filmen får dock plus i kanten för hyfsat okända skådespelare, borsett från naomi watts, som lyckades hålla stämningen i filmen mer eller mindre äkta. de två pojkarna gjorde sina roller ytterst bra, och stunderna då michael pitt vände sig om och pratade med en var väl de mest minnesvärda.

filmen är väl ganska originell, klassas som thriller/horror på imdb, trots att den inte är så förbannat läskig som man faktiskt hade hoppats på. jag hade hoppats på ganska mycket, en ständigt händelsefylld film som skiftar mellan scenerna utan att tappa lusten att titta. det var väl det som gjorde mig mest besviken. prestationerna från skådespelarna var väl det bästa med filmen och idéen om två unga, lagom sadistiska och psykiskt störda killar som tar över och leker med en familj på det sättet är ganska imponerande. den kunde varit så mycket mer, men i längden håller den inte tempot.

det blir väl antidepressiva..

..i slutändan i alla fall.

för jag orkar inte hålla på såhär, jag orkar inte må dåligt hela tiden, att inte veta när ångesten kan kicka in. att vilja gråta tills det inte finns något kvar. att känna sig så hjälplös. jag orkar det inte längre. så något behöver jag, tabletter behöver jag.

nu åker jag till charlie och hoppas på att må bra.

det blev en trevlig valborg,

trots att den inte varade så länge!

på bussen dit klirrade det i påsarna från systembolaget som människor gick och bar på här och där. jag hoppade av vid linnéplatsen och vandrade bort till azaleadalen där sanna fick hitta mig eftersom att chansen att jag skulle hitta henne var relativt liten. vi satt och grillade en stund med lite trevligt folk, polisen kom förbi och en nyöppnad aquatini fick hällas ut i gräset. sedan tog vi oss till den stora brasan där vi satte oss ner på en filt och hade det mysigt. träffade simon på vägen och fick en mysig kram som vanligt. när klockan var på väg att slå elva bestämde jag att bege mig hemåt, hann några meter innan jag träffade på en ganska full och ytterst roande klasskompis. underbart! sedan fick jag stå upp på en fullknökad spårvagn som tog extra tid på sig, missade bussen med 4 minuter och fick sitta och vänta på nästa. på bussen hem hängde stanken av öl tungt i luften. men i helhet, en mycket trevlig kväll med trevliga personer som jag har saknat!

förövrigt firar jag och en viss björn två år på denna valborg, en björn som jag inte har träffat på evigheter dock. och valborgen kan väl knappast jämföras med förra årets då man träffade på vänner och bekanta så fort man vände på huvudet. men jag är nöjd (:

RSS 2.0