söndagsångesten kommer som på beställning.
jag tror inte att känslan som jag har just nu bara är inbillad. jag känner mig övergiven och bortglömd. samtidigt är jag medveten om vissa saker. ska väl inte gå in på någon detaljerad förklaring, det får väl människor att känna sig utpekade. fast kanske är det så man borde göra, så att de faktiskt förstår att man tar illa upp, eller snarare känner sig osynlig. som alltid. som vanligt. jag blir inte överraskad direkt, men det gör ju fortfarande lika ont.
att folk inte hör av sig när de ska göra grejer.
ah jag orkar inte. jag börjar snart lipa.
att folk inte hör av sig när de ska göra grejer.
ah jag orkar inte. jag börjar snart lipa.
kommentarer