i tisdags hade vi religionsdag, vi fick gå runt till olika klassrum och besöka personer som tillhörde olika religioner/livsåskådningar, man fick ställa frågor och lyssna på vad de hade att säga om sin tro. vi hamnade hos tibetanska buddhister, mormoner, muslimer och broder stefan.

broder stefan är en gubbe från hisingen men håller nu till i jonsered tillsammans med sina klosterbröder. visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig när vi gick in i klassrummet och såg två skäggiga män klädda i grå kåpor, precis som på medeltiden. och i medeltiden var de kvar, särskilt i tanken. bakåtsträvande och extremt religiösa. han sa "gud har kallat mig att leva på detta sättet" - nu är jag ju mer eller mindre ateist och tror inte på att det finns någon gud som säger till människor vad de ska och inte ska göra, så ta det jag skriver med en nypa salt om ni nu är slavar under någon religion.

det som man är mest nyfiken att få veta, är självklart om kontroversiella frågor så som abort och homosexualitet. enligt dem så har kykan inga problem med att man är homosexuell, däremot får man inte leva ut det. bullshit. varför är det förbjudet att vara sig själv? varför får man inte leva ut kärlek? love is love, som buddhisterna sa. kärlek som kärlek, det spelar ingen roll om det är mellan man och kvinna eller inte, eller? samhället börjar ta små steg mot att acceptera det som inte är heterosexualitet, men det går alldeles för långsamt. och de flesta är fast i trångsynthet och idioti. antagligen på grund av att man är rädd. jag tror att alla föds bisexuella, och att man bestämmer sig senare i livet vad man faller för, jag tror inte att man blir kär i någon på grund av dess kön utan snarare på grund av personen i sig. och det är så det ska vara.

sen när de nu väljer att bo i kloster lever de efter tre viktiga grejer; fattighet, kyskhet och lydnad. jag har lite svårt för religion, eller i alla fall extrem sådan. vad är det för fel att bara leva lite? sen tycker de inte att man ska få gifta om sig, bara om äktenskapet är ogiltigt - dvs, om man blivit tvingad till det eller om man inte kan få barn. enligt gud ska "vi alltid få finnas till", för gud är kärleken och enheten. om man dör hamnar man i skärselden, för att rena sig själv ungefär. vad jag uppfattade så tror de inte på något helvete. utan att alla hamnar i skärselden innan de kan möta gud.

de är emot dödsstraff. för alla har en längtan att bli lyckliga = alla längtar efter sin skapare. den tiden man får är till för att söka gud. och när vi kom till frågan om abort var det nog ingen som lämnades oberörd. de är mot abort, i alla lägen. för tydligen ger gud själen i befruktningsögonblicket. de anser att våldtäkt är det mest kränkande som finns, men skulle flickan bli gravid så måste hon föda barnet ändå. sjukt sjukt sjukt. jag är för abort. väldigt mycket för. självklart tycker jag inte att det ska användas som någon form av preventivmedel, men vill man inte ha barn ska man inte behöva det. särskilt inte när det handlar om våldtäkt. tänk att behöva föda det barnet. jag kan inte ens tänka mig hur hemskt det är. tänk om det handlar om incest. ännu värre. varför ska man behöva föda ett barn in i hemska förhållanden?

abort borde vara en mänsklig rättighet.
kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar.
broder stefan kan gå och stoppa upp sitt bakåtsträvande som tillhör medeltiden, någonstans där ljuset inte når in.