..och tom, och jag vet inte ens varför.

idag hade jag gärna velat vara på frihamnspiren med alla andra. vilka det nu var. träffar knappt någon längre här i göteborg. har tappat kontakten med folk. och nu i sommar hade man hoppats på att den kontakten skulle återupptas, att man skulle träffas nästan varje dag och göra allt möjligt som man bara längtat efter. men det är festival på diverse ställen i detta avlånga land, och några som jag vill krama befinner sig där. eller kommer att göra det snart. hultsfred var en bra vecka. och sen ska jag ju jobba, och sen är det säkerligen andra som jobbar. eller är på andra ställen i landet. hos sina pojk/flickvänner. charlie kommer jag inte att träffa på två veckor. och sen kommer det gå en månad tror jag. för att jag jobbar. kommer jobba varje vecka fram till skolan börjar. är jag ens redo?

sen ska jag ju hinna med att läsa gullivers resor och skriva om varför människan är.. jag minns inte ens vad jag skulle filosofera om. och skriva klart min rapport så att jag kan få mitt välförtjänta vg i samhällskunskap b.

ångest och oro ligger och gror i magen.
jag undrar om ensamheten någon gång kommer att försvinna.
om jag kommer att vara ensam i resten av mitt liv. om jag kommer känna det.
tur att det finns piller som trollar bort en del av det.

with hand held high into a sky so blue
as the ocean opens up to swallow you