det kom som en chock, eller ja, inte riktigt som en chock, men nästan. när jag fick reda på att min frånvaro var så hög att en varning dumpade ner i brevlådan idag. det är visserligen ingenting som känns så sjukligt oroande där inne, men det är ändå en slags blinker som visar att jag måste skärpa mig. vilket jag faktiskt hade tänkt göra, denna veckan ska jag skärpa mig. har redan klarat av en av fem dagar, och det är knappt två månader kvar till sommarlov - skönt!

trots varningar om för hög frånvaro så kvittrade fåglarna i solens sken när jag trippade hem från skolan, vi fick till och med sluta tidigare från idrottsteorin tack vare vhs-band från 90-talet som varvade myrornas krig med prat om konditionsträning.

så nu sitter jag på mitt rum och skriver, något som jag haft extremt svårt från att hålla mig idag. har skrivit massa notiser i sms som ligger i utgående-mappen på mobilen. har tonvis av idéer som simmar runt i mitt huvud och bara väntar på att komma ut. jag kan inte sluta tänka. kanske att jag skriver ett inlägg till eller två, innan jag sätter mig med naturkunskap, engelska och om jag orkar - matte. trots att påsklovet tog slut för typ en vecka sen, så fylls det redan på med arbeten hit och läxor dit. nationella proven som grädden på moset.
ÅH, visst är det underbart att gå i 2:an?