I wish I could disappear and run away from all of my fears
om du läser och tycker att jag klagar för mycket och bara söker uppmärksamhet så kan du dra åt helvete. i couldn't care less. jag har all rätt att uttrycka mina känslor. alla andra kan fortsätta läsa om ni vill.
egentligen är det inget nytt. jag mår lika dåligt som vanligt. och det känns så jävla patetiskt. det är min vardag. att må sämst. att ha ångest. att sova bort dagarna. att inte göra någonting åt mitt liv. fortsätter äta antidepp och låtsas som om de fungerar. går till terapin och låtsas som om allting är ganska bra. låtsas att jag orkar ta tag i allt. innerst inne vet jag att allting bara är på låtsas. men jag försöker övertyga mig själv att allting är som det ska vara.
jag gråter nästan aldrig längre. jag känner nästan ingenting. jag har stunder då jag är i extas över småsaker. resten av tiden är jag bara trött. bedövad. avskärmad. passiv. jag står still och världen rör sig. jag orkar inte bry mig.
jag är så jävla rädd att det alltid kommer vara såhär. att det alltid kommer att göra ont. att jag alltid kommer stå still. att ingenting någonsin kommer att förändras. jag är rädd att jag aldrig kommer kunna känna mig hel.
jag vet att det här bara är ännu en dag med extra ångest.
att jag imorgon kanske kommer må bättre.
men känslan av att vara så här jävla trött försvinner inte.
and it's killing me.
to sleep because of what haunts me
such as living with the uncertainty
that i'll never find the words to say
which would completely explain
just how i'm breaking down
du är inte ensam om att känna så <3
jag vet vad du menar, varför gråta när man inte känner något typ.
Det är slut med mig och Andreas och jag har inte gråtit
det är så jävla svårt när man har ångest för det är verkligen omöjligt att se något hopp. därför typ omöjligt att muntra upp nån, för ingen kan liksom förstå helt även om de mått dåligt själva. men det hjälper väl litegrann att veta att man inte är ensam så iaf. är väl därför jag skriver.. :)
FEEL GOOD BOOST
http://nnoik.deviantart.com/art/lazy-afternoon-106481281
http://eibo-jeddah.deviantart.com/art/Best-Friends-141518625
http://ever-flying-free.deviantart.com/art/Summer-60355478
http://oer-wout.deviantart.com/art/Dreaming-wide-awake-147023052
http://dim-baida.deviantart.com/art/Talking-to-the-Butterflies-109600546
http://davidsdoodles.deviantart.com/art/Gus-151278997
http://etrehadluysalumk.deviantart.com/art/nasi-121455621
http://dim-baida.deviantart.com/art/Vast-Homeland-109540610
http://radical-jonny.deviantart.com/art/kingandsar-124405338
kan inte säga annat att det lika gärna hade kunnat vara jag som skrivit det där. känt den känslan så många gånger och har varit i mörkret allt för många gånger. människor som klagar på hur du känner har inte mått dåligt själva, de förstår inte och ja.. det är väldigt frustrerande. men jag bryr mig, för jag vet hur det är och jag blir så ledsen av att se att det är fler som mår dåligt. smärtan man känner är liksom n¨ågonting man inte ens önskar sin värsta fiende.
jag vet att jag inte kommer kunna skriva någonting tillräckligt smart för att få dig att må bättre, dessutom är jag ju en helt okänd person såatteh...
men du ska veta att även fast jag är den okända människan, så bryr jag mig... och allt jag kan säga är att det finns hopp. hur mörkt det är är så kommer du för eller senare komma fram till ljuset. man får försöka ta små steg och andas emellan, tillslut når du det. jag lovar!
Efter regn kommer alltid solsken.
Kram!
tycker varken du klagar eller kräver uppmärksamhet. du verkar stark och det är starkt gjort av dig att skriva om sånt här när så många läser. något man kan känna igen sig i. ge inte upp<3
Testat Zoloft?
i feel the exakt same way....
Du är en grym tjej, jag vet det:) Vad jag inte vet är hur man fixar din ångest. Men det hjälper dig på nåt sätt, hoppas jag, att du vet att det finns många människor runtom dig som bryr sig. Även för dig främmande människor. Jag har varit i liknande sits, men mina nära och kära drog tillslut upp mig ur det där hålet av tomhet. Dom gav aldrig upp. Kram
Du måste ha varit inne i min hjärna och skrivit exakt det jag inte kan formulera med ord.
Jag älskar dig babe <3
Fick just din sminkvideo länkad av en vän på MSN och jag tänkte "jaha, säkert en till fjortis". Jag blev ärligt förvånad när det var någon helt annan jag fick se i videon. Vilken superdupertjej du verkar vara alltså! Naturlig, smart, snygg! Du verkar vara en sådan jääääkla bra tjej! Det verkar även som om du gärna bjuder på dig själv vilket ger en extra liten guldstjärna i kanten.
Dig hade jag helt klart velat vara polare med. Cooling! :) Detta kommer rakt från hjärtat.
Och angående att vara deppig: jag har en liknande period just nu efter en abort i början av november. Först kände jag ingenting, sedan kom det över mig som en tsunami i januari. Det var precis som om jag inte förstod förrän då vad jag egentligen hade gått igenom. Vilken stor grej det egentligen var.
Önskar verkligen att jag vågade gå ut med allt detta i min blogg, alla mina känslor och mitt missnöje, men det gör jag inte. Istället bygger jag upp någon typ av surrealistisk självbild, att allt är så jäkla bra! Din blogg är så himla fin och man får skriva precis vad man vill i sin egen blogg, om man har modet. Vilket du har. Naturlig. Genuin. Snygg. Intressant. Din blogg har alla bra egenskaper som en blogg kan ha.
Kommer helt klart hit igen!
Stå på dig tjejen, om du vill prata eller något, fastän jag är helt okänd för dig, så ordnar vi det. Take care and keep up the good bloggin'!
