jag vill ge en stor varm kram

jag känner inte dig alls, men jag gillar din blogg (:

Så gulligt sagt :)



Kram till dig!

du är verkligen en otroligt fin människa, trots att jag har bara läser din blogg!



jag hoppas allting blir bra för dig i slutändan.

Du verkar vara en varm, genuint omtänksam person. Har många gånger tänkt skriva exakt samma sak till dig som du nu skrivit ut i inlägget. Det är bara att prata om du behöver, skrika, slå och spotta. Det kan vara skönt att få avreagera sig på någon man inte känner egentligen. Förslaget finns här, så du vet.

(Dessutom delar vi ett väldigt fint namn :) )

Jag har sannerligen haft otroligt många olika åsikter om dig genom åren, både positiva och negativa. Men det här sjukt söta inlägget bekräftade den åsikten jag VILL ha. Fullkomligt älskar din blogg.

jag har läst din blogg ett tag och jag tror verkligen allt ordnar sig för dig med.

det här känns dumt men kanske man skulle testa att skriva av sig?

jag är rädd för att bli sårad mer eftersom det är något jag alltid har blivit. jag är rädd att jag inte är "snygg" nog, eller bra nog för att duga till. bara för man inte är smal så kan man inte vara nöjd med sig själv tydligen.



du är iaf seriöst galet fin, och verkar vara det rakt igenom. lycka till med allt och låt inget jävla svin trycka ner dig eller nåt.

tack så jättemycket för all respons ni skrivit, ni är fina allihopa och jag hoppas att ni vet det. och om ni inte visste det så vet ni det nu :)



feelingnoregard: det gör så ont att bli sårad, det känns som om jag inte blir annat än sårad. men hur ont det än gör så läker det tillslut. känns bara som om jag ramlar och skrapar upp såret hela tiden dock. släpper in människor alldeles för nära och när man minst anar det så sviker dem en. jag tror att du är en bra människa. och när man blir sårad är det svårt att tänka positiva saker om sig själv. men du är värd så mycket bättre än vad de någonsin kunde ge. om de fortsätter svika som de alltid har gjort så kommer karma förhoppningsvis komma ikapp dem. du duger, du är fin som du är och du behöver inte vara någon annan. ingen ska behöva känna sig värdelös eller oduglig. man borde försöka sluta pressa sig själv till att leva upp till andras krav. man måste leva lite för sig själv.



nu blev det kanske lite snurrigt. men jag hoppas att du förstår vad jag menar. :)

hej.

jag tänkte bara höra med dig lite rakt-på-sak..

hur ofta har du ångest? när du har det, brukar det bero på speciella saker typ vänner/familj, eller är det bara.."utan direkt anledning"?



det vore bara så skönt att få höra med nån som har liknande problem, utan att det är en person man känner liksom...

jag brukar ha ångest eller må dåligt nästan varje dag. det beror ibland på skola och vänner/familj.. men innan jag började äta sertralin hade jag ångestattacker några gånger i månaden utan någon anledning. man låg och grät i flera timmar utan att sluta och kände mig helt hjälplös.



men ibland kommer ångesten utan någon anledning alls. och då finns det inte mycket man kan göra :(

okej.

för mig beror det oftast på vänner/skola. ibland känner man sig liksom bortglömd, och det är fan den värsta känslan som finns - när det känns som att ingen behöver en. att man lika gärna hade kunnat försvinna för det skulle inte göra någon skillnad.



vill inte överrösa dig med mina problem, en fråga bara: när/hur bestämde du dig för att ta medicin mot ångesten? jag vill inte berätta för mina föräldrar om det liksom.. :/

jag känner mig bortglömd hela tiden. när man vet vad det beror på är det lättare att hantera utan medicin. vet inte riktigt hur man ska hantera det dock, jag kan inte hantera det själv. bäst skulle väl vara att prata med någon. skolan är fortfarande jobbig för mig men jag har pratat med de flesta av mina lärare och de är förstående och ger mig mer tid om jag behöver det osv. önskar att jag kunde hjälpa dig mer på den punkten :/



jag har mått dåligt i hela mitt liv, mer eller mindre, det blev mer extremt efter sjuan. mamma ville att jag skulle börja med medicin redan då. men jag vägrade, trodde inte att det skulle lösa några problem. men förra året i maj var jag så trött på alla ångestattacker som bara blev fler och fler. som lämnade mig hjälplös på golvet, jag kunde inte andas och det kändes som om jag skulle dö. det blev sista utvägen ungefär - och det fungerar helt okej. jag mår inte bra, men jag mår bättre än vad jag gjorde innan. jag vill inte behöva äta tabletter i resten av mitt liv för att må bra. men just nu behöver jag det som mest och då får det väl vara så. jag är stark men det är inte mänskligt att klara av så mycket ångest helt själv. vissa problem kan man lösa genom att prata om det, andra kan man bra fixa genom medicin.



sen kan man självklart pröva exempelvis kognitiv terapi som fokuserar på att man ska ändra sättet man tänker på och liknande. har inte prövat det själv men det är ett alternativ till medicin, jag tycker att du ska testa det först innan du börjar fundera på medicin. för det är inte kul att behöva äta tabletter varje dag för att inte bryta ihop totalt.

Hej.

När jag nu gick in och läste det här så blev jag väldsigt glad, då jag har läst din blogg ända från början. Jag tycker att du är en sjukt underbar tjej och du skriver jätte bra!



Jag har ångest nästan varje dag, även om det inte har hänt något speciellt. Jag har bulimi, kan inte äta utan att spy.. Skolan går åt helvete, orkar inte med den alls. Familjen är helt åt helvete och mina vänner snackar skit bakom ryggen. Jag har en pojkvän, han är underbar, men det känns som att jag vill ha nån som.. jag vet inte, nån som jag kan prata med.. Känner mig så himla ensam :/



Ta hand om dig, finns om du vill prata, precis som du skrev. Lämnar min e-post adress om du nu vill.

tänk om allt faktiskt blev bra tillslut

Hej fina jessica, ville säga att jag saknar dig sjukt, redan! Typ klick. Jag kommer på sportlovet och kramar sönder dig och myser and so on okej? Underbara Jessica

Shit vad glad jag blev när jag läste ditt inlägg. Känns sjukt bra att läsa det och det känns som att någon bryr sig, även om vi inte ens känner varandra! Läser din blogg ganska ofta och måste bara säga att jag tycker att du är hur söt som helst, både på utsidan och insidan (du verkar ju iaf ha en helt underbar personlighet.) Tack! Kram på dig.

tack så jättemycket (: stor kram!

Fy vad söt du är.

Åh, jag började lipa när jag läste det. Du verkar vara så bra, jag är verkligen avundsjuk! Jag har som du massa problem med att hålla mig glad, ena dagen är extas och andra är piss men jag blir ofta på bra humör av din blogg, den är fin. Kram på dig med, alltså verkligen!

puss på dig!