och ångesten sveper över en och man får en kallsup, just nu vill jag bara gråta. lägga mig ner och gråta. jag vill krama på någon, jag vill ha någon som säger att allting kommer att bli bra, som när man var liten. blåsa, så att allting försvinner. allt har bara blivit så komplicerat och jag orkar inte med det. jag vet inte varför jag mår så dåligt just idag. har inte tagit antidepressiva på två dagar. jag behöver en högre dos eller nya tabletter. ska nog ta en atarax och hoppas på det bästa, trots att den sällan kväver ångesten. skolångest, prestationsångest, jag knappt har ätit något på ett dygn, borsett från en billy's panpizza som jag nyss slängde i mig, fullkorn, skrapade bort allt som var på. jag orkar inte må dåligt. jag orkar inte ha ont.

hur ska man klara ett år till?